Barndomen

Här är min första julklapp, en åsna som numera är lite skamfilad och har hängande öron. Fotot har jag försökt redigera i Picasa, lade till en text också, men av nån anledning vill det sig inte riktigt, ni ser ju dock vad bilden föreställer. (Måste nog fråga mina ungdomar om hjälp....suck)

Första julklappen

På denna bild är jag fyra månader, åsnan alldeles ny och glänsande, verkar som att jag uppskattade presenten.

Första julen

Här är jag troligtvis sex år, bilden är tagen på dagis. Kommer ihåg att det var en speciell lukt där: kritor, lim och målfärg, har för mig att vi pysslade ganska mycket.

Sexårsfoto

Jag funderar ganska ofta över dagens barn; tycker de att det är lika "magiskt" att vara på dagis? När jag var på dagis var jag där i några timmar, mamma var hemma på den tiden. Dagens barn tillbringar ju ofta hela dagarna hemifrån. På "min tid" var det ett välkommet avbrott med lekar, pyssel och kompisar, idag är det ett heltidsjobb för många barn.

Som dagistant försöker man se varje barn, ge en stund till var och en varje dag, men jag undrar hur dagens barn upplever sin dagistid... Jag tror nog att det var bättre förr, samhället var mjukare, föräldrarna var inte tvungna att jobba lika mycket som idag. Jag hoppas och tror att vi ändå får harmoniska barn som blir sociala och utåtriktade, vågar säga sin åsikt. Själv var jag ganska blyg, ville inte stå i centrum. På den punkten blir nog barnen av idag tränade på ett annat sätt. 

Lagom är bäst, fort växer barnen upp och då är det för sent att ändra på det som varit. Ibland önskar jag att jag fick tillbaka en dag från när mina barn var små. Den dagen skulle vi bara vara tillsammans, pyssla, mysa och ha skoj, för visst har vi alla haft lite dåligt samvete ibland?

Ha en skojig dag!

Marianne