Nu är hösten som vackrast tycker jag. Här i Finland kallas färgprakten för "Ruska", i finska språket använder man benämningen "ruskafärger" när man avser de gulbruna och röda höstliga nyanserna.
För ett par höstar sen var jag på en veckolång resa till Äkäslompolo i finska lappland, då fick vi uppleva den vackra natur som bara lappland kan erbjuda.
På första bilden ser man början på en stig uppför Kesänkitunturi, en stigning på 517 m så brant att den kallas "pirunkuru", översatt "djävulsskåran".
För ett par höstar sen var jag på en veckolång resa till Äkäslompolo i finska lappland, då fick vi uppleva den vackra natur som bara lappland kan erbjuda.
På första bilden ser man början på en stig uppför Kesänkitunturi, en stigning på 517 m så brant att den kallas "pirunkuru", översatt "djävulsskåran".

Här är vi på väg mot ett annat fjäll tidigt en morgon, ser ni dimman?
Det var lite tveksamt om vi kunde stiga till toppen, just pga dimman, men som tur hade den skingrat sig när vi kom fram.
Här ser man ut över sjön Pakasaivo. Klippväggarna är 50-70 meter höga och vattendjupet åtminstone 60m. Det berättades för oss att förr, när gamla människor känt att de gjort sitt, var färdiga med jordelivet, gick de hit och kasta de sig nerför branten.

Nog finns det mycket sevärt i vårt eget hemland och en höstvandringsresa till lappland ingår i mina framtida planer.
Bilden nedan är tagen i Vasa, från en balkong hörande till dottern och hennes pojkväns lägenhet.
Att sitta på en inglasad balkong och dricka sitt morgonkaffe och få se allt det vackra är inte fy skam, som sagt det finns mycket vackert runt hemknutarna.